Let's get lost

Hey you! Sitter just nu och grinar över Luke, som än en gång stjälar mitt hjärta. Jag förstår inte hur han lyckas, men så snart han tar första tonen är jag som i trans.... Varje gång... Och dessutom så spökar mina hormoner något alldeles förskräckligt! Jag gråter åt allting nu för tiden. Jösses.
Är på humör för att hitta något nytt alldeles genialiskt band att fylla min Spotify-lista med, men hittils är resultatet pinsamt dåligt. Har gått igenom en himla massa skit. Väntar nu bara på att hitta guldkornet här i röran, men det kommer. Jag tror på det här, alltså! Wish me luck. Jag håller er uppdaterade! /Hanna.
Paris, ma belle Paris.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0