Too young to know, is it love we're making?

Greetings! Hur är det med er? Har inte riktigt haft tid att blogga de två senaste dagarna. Första dagen åkte vi nämligen upp till Haparanda och sedan in i Finland. Jag shoppade endel. Ett par skor, tre ganska basic tröjor och en till fin kappa till min lilla samling (Visar min shopping när jag kommit hem). Vi bestämde oss därefter för att luncha på Subway. Det var debut för John. Sedan, enligt tradition, unnade vi oss ett besök på den gigantiska godisaffären Candy World. Jag har varit där flera gånger förut (Haha tjockis), men även denna gång blev jag lika paff när jag klev in. När vi shoppat loss på godis väntade en lång bilresa tillbaka till stugan. Där stötte vi på KG, som skulle komma över på middag. Jag var inte särskilt närvarande, utan efter middagen lufsade jag ut på stranden och satte mig i solen. Lyssnade på lite musique. Det är den enda dagen vi har haft väldigt fint väder här uppe.
 
Nåja! Igår var en ny dag och hela Bergström klanen åkte upp till Överkalix! Där väntade vad som kändes som en mil lång marknad med allt ifrån luftgevär till armbandsur. Jag köpte mitt första iPhone-skal. Jag vet inte hur jag känner för detta, faktiskt. Jag som sagt till mig själv och skal-galna Frida (som förresten äger säkert ett dussin, om inte mer) att jag aldrig skulle köpa ett skal... Men det var så fint... Äsch. Gjort är gjort, och jag skulle ljuga om jag inte sa att jag är nöjd med det.
Efter den långa marknadsvisiten åkte vi upp till Jockfall och "beundrade det majestätiska fallet", som pappa uttryckte det. Jag som hatar att titta på typ ruiner och vattenfall och över huvud taget att vara ute en längre stund i naturen (Då syftar jag främst på skogen) tyckte inte det var någon jättehit. Min teori är att mitt hat för friluftslivet mest är baserat på min jobbiga allergi, som hemsöker mig så fort jag går ut genom dörren på vårarna/somrarna och alla myggor som alltid är på just mig... Och dessutom tycker jag det är extremt tråkigt. Men nu släpper vi det, innan jag börjar dra någon jobbig historia om mina missöden i skogen. Jag ser nu att det här inlägget blir extremt tjockt. Så jag får väl fatta mig kort nu:
 
Idag är sista dagen här för oss. Inget fint väder har vi fått idag heller... Men det gör inte så mycket. Vi ska ha gäster på lunch. Helenas kompis Helena och hennes familj. Det blir kul. Ett helt träsk av bebisar kommer stugan att så småning om fyllas av. Jösses. Efter det ska vi nog bara packa ihop lite grejer, spela något spel allihopa och trycka i oss lite delikatessostar som vi fyndade på marknaden igår! That is all. /Hanna
Bild på stranden, tagen den soliga kvällen. Det är så här man vill minnas det. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0